Med Naturen

En onsdag i maj åker jag in till en blomsteraffär här i Stenungssund och köper lite växter till balkongen/uteplatsen. När jag går där bland växterna tänker jag tillbaka hur det var för ca ett år sedan när jag också var och handlade plantor till balkongen. Någonstans där i april förra året började min längtan till naturen, det var en stark längtan som sedan ökade gradvis. Jag fantiserade om att bo närmare naturen omgiven av stora ängar, skog och vatten. Nu ca ett år senare så bor jag på liknande sätt som jag längtat efter.

 

 

För några veckor sedan lämnade jag in min cykel på reparation. Tidigare i stan har min cykel fått stå i förrådet till min lägenhet i flera år. Efter att jag hämtat ut cykeln har det blivit flera cykelturer både med min pojk och på egen hand.
Det har varit underbart att cykla runt och lära känna området runt omkring. Vi har hittat olika vägar ner till havet och cyklat förbi hästgårdar, bongårdar, stora ängar med lamm och andra djur. Under min cykeltur i förra veckan känner jag lyckan över att vi får få bo som vi gör nu, känner hur tårarna inte är långt borta när jag tänker på allt fint som vi får uppleva här. Jag känner hur jag hittat hem här i Jörlanda. Till och med min pojk säger att han trivs och han pratar om att han skulle vilja jobba på/ha en bondgård när han blir stor (men där man inte äter grisarna, för som han säger de är ju mina vänner). Det känns så härligt att det finns så mycket mer att utforska här.